Ernst Kirchsteiger: Tulpanens spännande historia ger en extra dimension

Ernst Kirchsteiger blir inspirerad av växter som har en historia att berätta och i hans hem hittar du klassiker som olivträd, Mårbacka-pelargoner och tulpaner. Om tulpanen finns mycket att berätta och blomman är en av Ernst personliga favoriter, även om det finns vissa tulpansorter som han fortfarande inte riktigt kommer överens med. Färgen på tulpanbuketten varierar Ernst beroende på humör och säsong. Men ska Ernst ge sin fru tulpaner, då är valet enkelt!

Tulpanens fängslande historia

Tulpanen har sitt ursprung i Mellanöstern och den har länge fascinerat människor med sin intensiva färg och vackra blomma. Redan på 1000-talet fanns tulpanen i odling i Turkiet. Tulpanen var mycket uppskattad där och de européer som först fick se tulpaner var diplomater som sände hem lökar till Europa vid mitten av 1500-talet. Enligt historien planterade botanisten Carolus Clusius lökar i den botaniska trädgården i Leiden i rent vetenskapligt syfte och utan en tanke på att göra tulpanen till en blomma för allmänheten. Företagsamma holländare tyckte annorlunda, de stal lökar i trädgården och på så sätt lades grunden till dagens storskaliga lökodling. Under 1600-talet började man förädla lökar och fick fram en uppsjö av olika sorter. Det var framförallt de strimmiga sorterna som blev början på den period som kom att kallas tulpomanin. Perioden kännetecknas av vilda spekulationer när det gällde priser på tulpanlökar och det gick att tjäna stora pengar på handel med tulpaner. 1637 slutade yran med en krasch. Världens kärlek till tulpaner ändrades dock inte, och än i dag är tulpanen en av våra mest älskade blommor.

-Jag är övertygad om att tulpanens spännande historia ger en extra dimension till upplevelsen av blomman. Det är lite som en spännande roman, att avnjuta till kaffet, säger Ernst.

Det finns mycket spännande att lära sig om tulpanen och dess historia. Foto: Cecilia Möller Kirchsteiger

Ernst är intresserad av historia och för honom är slöjd och konsthantverk det allra mest fängslande. Finns det något att lära sig läser han gärna mer om det.

-Jag har läst om gammeldags rosor, tulpaner och just nu läser jag faktiskt om olika gräs, berättar Ernst.

Stor mångfald

Det finns en enorm mångfald av tulpaner: enkla, fyllda, vita, färgglada, enfärgade, strimmiga, doftande och med en mängd olika former på kronbladen.

-Jag väjer tulpaner efter humör och säsong så jag har många favoriter. De enda som jag ännu inte riktigt har kommit överens med är de extremt långa, lite fransiga papegojtulpanerna. Det är inget fel på dem, men jag förstår dem inte riktigt. De ställer lite för mycket krav, vill framstå som intressanta och jag tycker att det blir för pretentiöst. De känns lite sönderblåsta nästan, som om de råkat ut för en hagelstorm. Jag tycker bättre om de klassiska, lite bonniga tulpanerna, vi förstår varandra bättre, avslutar Ernst med ett skratt.

Ernst tycker mycket om tulpaner i varma eldiga toner. Foto: Cecilia Möller Kirchsteiger

Du har ju fått en amaryllis uppkallad efter dig. Om en tulpan i framtiden skulle få ditt namn – hur skulle du då önska att den såg ut?

Ernst funderar en liten stund. Han berättar sedan att i hans jobb som inredare arbetar han mycket med färger och vad färger gör med oss. Djupa violetta toner signalerar till exempel andlighet, kontemplation medan eldiga toner ger energi.

-Om jag får bli en tulpan vill jag vara en flammig tulpan i eldiga gul-röd-orange nyanser, som tänder upp ett rum, gärna fylldblommig så att det blir mycket! utbrister Ernst sedan bestämt.

Fruns favoritbukett

För det är precis så som Ernst fru Ulla vill ha sin tulpanbukett: blandade varma tulpaner i röda, orange och gula toner som ger energi.

-Fast så måste jag också gå ut och plocka blåbärsris i skogen, för det älskar hon. Blåbärsris tillsammans med tulpaner som brinner som min kärlek, det blir en missil in i hjärtepipen det! Då blir det pussing, avslutar Ernst med ännu ett bullrande skratt.

På bordet syns en glasvas ur Ernst egen kollektion samt teservis från Gävleporslin. Foto: Cecilia Möller Kirchsteiger